Amek ay terbeḥ Helen Hadsell ugar n 5.000 n temsizzelt s useqdec n tmuɣli, n ubeddel n wallaɣ, d tmuɣli n SPEC .
Helen Hadsell ttmektayen-tt-id s waṭas d tameṭṭut ay irebḥen ugar n 5.000 n temsizzelt deg tudert-nnes, d ayen ay tt-yeǧǧan ad as-fken isem n "Tagellidt n Temsizzelt". Ma yella aṭas ay yettwalin dakken rrbeḥ-nnes yella-d s lxir, Helen tettkemmil tettkemmil tettkemmil tettwali d akken rrbeḥ-nnes d agerruj n uɛaqeb n wallaɣ, n tmuɣli (visualisation) ed lqedd ur yettbeddilen, maci d lbaṭel.
Taqbilt-nnes ay d-irebḥen deg temsizzelt-a tessebɣes imelyunen n medden ay yesɛan lḥir ad d-jebden lebɣi-nsen, ad sselḥun allaɣ-nsen ed ttawilat n tmuɣli. Deg umagrad-a, ad nẓer amek ay terbeḥ Helen Hadsell aṭas n temsizzelt, imenzayen ay d-yellan deffir tmuɣli-nnes tameqrant n SPEC, d wamek ay tettkemmil tmuɣli-nnes ed yiẓeḍwan n ussileɣ n wallaɣ atrar am tmuɣli n Silva n tmuɣli.
Anwa i d Hilen Hadsel?
Helen Hadsell, yettwassen s yisem n Helen Hadsell (1 yunyu 1924 - 30 tuber 2010), d tameskart, d tameslayt, d taselmadt n tmussni n tmussni tamarikanit. Tameṭṭut yettwassnen ay d-irebḥen s lqern n temsizzelt aydeg llan yixxamen, tikerrusin, arraz n yedrimen, imuras, d tɣawsiwin n uxxam, yerna rrbeḥ-nnes ur yelli ara kan deg yiwet n tallit n tudert-nnes; terbeḥ s tɣawla acḥal n tmerwin n yiseggasen.
Deg wemkan n tuffra n ttawilat-nnes, Helen tettbeddilen s lbaḍna tignatin-nnes s yedlisen, s yisaragen, s tdiwenniyin ed yisaragen. Tamacahut-nnes tkemmel tettḥettim amaḍal imi ay tettqadar tiktiwin tiqburin ɣef lxir ed tɣawsiwin ay izemren ad d-ilint.
Amek ay terbeḥ Helen Hadsell aṭas n temsizzelt?
Helen Hadsell tenna-d rrbeḥ-nnes yekka-d seg yiwen n uxemmem (pensée) ay d-yellan s tɣawla, maci seg tɣawsiwin n tɣawsiwin n tɣawsiwin neɣ seg tɣawsiwin n tɣawsiwin. Tettwali dakken mi ara yili wallaɣ yettwasbedd, yettwasleɣma s tmuɣli, yerna yettwasleɣma s wallaɣ ɣer yiwen n ugmuḍ (résultat) s timmad-nnes, agmuḍ-nni ad d-yeḍfer s tbaɣurt (nature).
Taqernit-is tettwekkid-d:
Iban nniya
Taflest n uḥulfu
Tamuɣli n wallaɣ
Tamenna ikemlen
Sserḥ i ccek
Imenzayen-a d llsas n tmuɣli-ines n SPEC yettwassnen mliḥ.
Asefhem n Tarrayt n SPEC
Helen Hadsell tessummel-d tistratijiyin ay tt-yessawḍen ɣer rrbeḥ-nnes s useqdec n usniles SPEC, d win ay d-yemmalen :
S – Fren
Iban-d belli tferneḍ ayen tebɣiḍ. Helen tḥemmel belli lebɣi ur neẓri ara ttawin-d igmaḍ ur neẓri ara. Tesban- ed ihi s ṣṣeḥ lfayda, lɣella neɣ iswi.
P – Asenfar
Xayel- ed belli aţ- ţesɛuḍ neɣ aţ- ţessexdmeḍ lxiṛ- agi. Aya yeɛna-d s tmuɣli, mačči kan s tmuɣli n tmeṭṭut.
E – Raǧu
Raǧu agmuḍ s lḥeqq iḥerzen. Aḍris- agi yekkes ccek yerna yesseǧhad lḥeqq.
C – Jemɛeḍ
Ilaq ad teldiḍ yerna ad tqebleḍ. Helen tḥemmel belli lḥir neɣ lḥir ad yeḥbes lḥeqq.
Tameẓla-a tettban-d aṭas n yiferdisen n usmekti d ussileɣ n tmusni atrar, gar-asen asileɣ n tmusni, asekcem n tmuɣli n tegnit alfa, d uselkem n tmusni ddaw n tmusni.
Tamuɣli d Usileɣ n wallaɣ: Tasarut n rrbeḥ-is
Yiwen seg yiferdisen ijehden akk n tmuɣli n Helen Hadzell d asekcem n tmuɣli deg wallaɣ. Ur tettwali ara kan rrbeḥ; teḥṣa lxiṛ- agi s wallaɣ- is: teḥṣa lxiṛ- is, tesseqdac- it yerna teqbel- it s lḥir amzun d tidet.
Teknikt-a tettwaqbel s waṭas ass-a deg yiḥricen yemgaraden, gar-asen:
Tasnafsit n waddal
Asleɣmu n useḍru
Tamuɣli yebnan ɣef tussna n uɛebbuḍ
Inagrawen n ussileɣ n wallaɣ d tfekka
Tasekla tettkemmil s usnerni n yiberdan n tfekka yecban tizrawin n tfekka. Sselmed allaɣ-ik akken ad iḥess rrbeḥ d ayen i t-tessneḍ mačči d ayen i d-ibeɛden.
Amek ttqadarent ttawilat n Helen Hadsell akked Tmuɣli n Silva?
Ma yella Helen Hadsell ur tessemras ara s wudem unṣib tarrayt-nnes d aḥric seg Tmeẓla n Silva, imenzayen-nnes igejdanen ttcabin mliḥ ɣer ttawilat n ussileɣ n tmussni n Tmeẓla n Silva.
Imxalafen igejdanen llan deg-sen:
Aḥezzeb n tmuɣliwin n uqerruy alfa akken ad tesnerniḍ aḥezzeb yelhan.
Tamuɣli n usnulfu i usebded n yiswan.
Ahil n ttraǧun deg uswir n tmusni ddaw n tmusni.
Neutralité émotionnelle akken ad tesneqs tqacuct.
Asekcem n yigemmaḍ yettwabɣan.
Aṭas n yinelmaden n Tmuɣli n Silva ay yettwalin tignatin n Helene d amedya (lemtel) n tɣawsiwin s tɣawla ɣef wamek ay yezmer ussileɣ n tmussni ad yesɛu azal deg tmuɣli, deg laman ed yigmaḍ.
Ma yella rrbeḥ n Helen Hadsell d lxir kan?
Seg yidis n tesnatwilt (statistique), ad nerbeḥ s lqern n temsizzelt s talɣiwin yemgerraden deg tmerwin n yiseggasen, aya ad yili d ayen ur nezmir ad t-nexdem ma yella yettkel kan ɣef lxir. Ayen i t-yesbeɛden Helen d lḥeqq.
Tamacahut-is tettbeggin-d:
Aɛewwel ur nettbeddil ara yettbeddil abrid n usnefli n tegnit.
Laman yettaḍsa ɣef tɣara n uttekki.
Tifawt n wallaɣ tettawi-d s rrbeḥ ugar n uḍfar n yiɣawasen.
Tiraǧuyin ttḍurrunt tmuɣli n tegnit.
Deg wemkan n tmuɣli-nnes ɣef rrbeḥ-nnes d ayen ay d-yellan s tɣawla... Aṭas n yiselmaden imaynuten ay t-yettfehhimen d akken d taɣawsa n tmuɣli ay yettwasqedcen yerna tettwassejhed s wakud.
No comments:
Post a Comment